Marknadsränta, hur bestäms den?

Riksbankens ränteprognosMarknadsräntan är den ränta som kreditinstitutet/långivaren betalar för att låna pengar från andra företag, institut och privatpersoner på penningmarknaden. För de flesta blancolån har marknadsräntan en direkt påverkan på den ränta som låntagaren får betala då dessa lån i regel tecknas med rörlig ränta. Banker och andra kreditgivare finansierar sin utlåning genom att själva låna pengar på marknaden.

Du kan själv enkelt få en överblick av hur mycket Sverige betalar för att låna pengar från din egen TV på SVT Text sida 233. Banker och andra kreditinstitut lånar lite dyrare och konsumenter betalar sedan en premie beroende på hur riskabelt ditt lån är för långivaren.

De svenska marknadsräntorna påverkas bland annat av Riksbankens reporänta och förväntningar om framtida räntor och inflation (för obligationer med längre löptider). Banker och andra kreditinstitut betalar lite högre ränta än staten när de behöver låna pengar. Hur mycket mer de (och därmed konsumenterna) får betala beror bl.a. på deras egen kreditvärdighet.

Vad som är viktigast för en låntagare att tänka på är den framtida prisutvecklingen (inflationen). Riksbankens uppgift är att säkerställa värdet på våra pengar. Inflationen får därför inte överstiga 3 % om året. Om Riksbanken tror att inflationen kan bli högre tvingas den att höja räntan för att på det sättet “kyla ner” ekonomin. När räntan går upp får hushållen mindre kvar att spendera och handlar då lite mindre. En lägre efterfrågan sänker inflationstrycket i ekonomin.

Riksbankens reporänta är just nu exceptionellt låg. Så låg kommer räntan naturligtvis inte att vara för all framtid. Om du lånar pengar i dag till en mycket låg ränta får du alltså vara beredd på att det med all sannolikhet blir dyrare i framtiden.

Den svenska lånebubblan kan leda till en räntechock

Räntechock DN 500 %Hushållens upplåning fortsätter öka snabbare än både inflation och inkomster år efter år. Enligt inhemska bedömare som svenska banker och regeringstrogna organ som Statistiska Centralbyrån är kreditexpansionen ”stabil” – stabilt hög. De onormalt superlåga räntorna eldar på bostadsköpare som med hjälp av billiga lån bjuder över varandra på samma objekt som för varje försäljningsrunda når allt högre prisnivåer trots att löneökningarna är mycket måttliga.

Relationen mellan hushållens genomsnittsinkomst och snittpriset för en villa eller bostadsrätt sträcks på så vis ut lite mer för varje år. Det låga priset på pengar har skapat en falsk köpkraft som driver upp lånen, en köpkraft som vid en kraftig ränteuppgång snabbt kan ryckas bort.

Konsumtion genom pantbrev

De allt högre priserna och en ekonomi som allt mer bygger på konsumtion genom pantbrev är en tickande bomb och här ligger Sverige inte alls bra till jämfört med andra länder. Sverige har en tillväxt i bostadskrediter som är högre än länder där bostadsbubblan redan spruckit.

Det är inte längre staten som är den stora faran för samhällsekonomin utan det privata skuldberget. Människor glömmer snabbt (1992) och tar de nuvarande bostadspriserna som givna och kalkylerar med att de kommer att fortsätta uppåt. Med billiga pengar från banken är ett lån på några miljoner ingen match. En bra affär för köparen, banken och givetvis den lycklige säljaren som blivit rik bara på att bo.

Genomsnittspriset för en villa i Storstockholm är 5,5 miljoner kronor

Omvärlden påverkar svenska marknadsräntor

Även om Riksbanken kan tyckas hålla i taktpinnen för de svenska marknadsräntorna är det långt ifrån hela bilden. I den lågräntemiljö som hela västvärlden rört sig i efter finanskrisen är Riksbankens påverkan på företags och privatpersoners upplåningskostnader begränsad. Händelser på den globala kreditmarknaden har i själva verket en betydligt större påverkan. Svenska banker är beroende av utländsk upplåning. Kriser i utländska banksystem, stora rörelser i valutakurser och inte minst centralbankernas agerande i de största världsekonomierna kan sätta hela världens räntemarknader i rörelse och då dras i förlängningen även svenska låntagare med i stormen.

Amerikanska marknadsräntor

Förenta staterna är världens största ekonomi och vad som händer där påverkar hela världens räntemarknader. Europeiska ekonomier följer utvecklingen i USA med en viss eftersläpning. När Federal Reserv justerar sina räntor till följda av ökad/minskad ekonomisk aktivitet höjer/sänker det växelkursen på dollar vilket gör den svenska exportindustrin mer/mindre lönsam och ökar/minskar därmed aktiviteten i den svenska ekonomin med räntejusteringar av Riksbanken som följd.

Nyttiga länkar

Statens räntor på text-tv

Statsskuldräntor USA

SCB: Den svenska bolånemarknaden